Sheat vad jag har gråtit.
Satte på häftig samba musik på högsta volym för att dränka mina sorger i dansstudion. Trodde inte det skulle vara så här tufft. Började bara gråta när jag såg Alfred och Jeanette på golvet. Är så ledsen för att dem inte längre ska vara danslärare. Pratade med dem när de hade paus och fick gråta ut lite mer i Jeanettes famn.
Dem har valt att satsa ordentligt på dansen och istället ha andra jobb vid sidan om. Vet att dem kommer klättra som sjutton och bli hur bra som helst. Stannade rätt länge och tittade på när dem tränade. Nya koereografier i samba, cha-cha, rumba och jive och det var galet! Så jävla coola koreografier och dem gör det så otroligt bra. Nu längtar jag som satan efter tävlingen i Göteborg 16 september. Yeeehaa!
Men är fortfarande ledsen, köpte mig lite choklad att trösta mig med. Det hjälpte en liten stund men inte mycket alls egentligen. Äh fy, nu börjar jag gråta igen. Kommer sakna dem så galet mycket. Men en sak är positiv, de tävlar för klubben och kommer vara i dansstudion för att träna. Det gör mig glad :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar